Ny beredskapsgrupp för sammetsgetingen bildad

Sammetsgeting (Vespa velutina) är en bålgetingart från Asien och känd bland biodlare för sin predation på honungsbin. Den är sedan 2004 etablerad i Frankrike och har sedan dess även påträffats på flera andra platser i Europa, så som Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Nordligaste observationen har gjorts i Hamburg. Risken är därmed stor att den lyckas tas sig till Skandinavien och Sverige inom en snar framtid.

Sammetsgetingen förekommer alltså ännu inte hos oss, men den bedöms ha goda förutsättningar att trivas och etablera sig i landet, främst i de södra landskapen Skåne, Halland och Blekinge. På grund av sitt specialiserade födosök på honungsbin, utgör den ett stort hot mot den europeiska biodlingsnäringen. Den är därför listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.

Naturvårdsverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för invasiva arter, därmed också för hanteringen av sammetsgetingen. I samarbete med Jordbruksverket har man ansvar för att bevaka så den inte kommer in i landet.

Det faktum att sammetsgetingen söker upp bikupor i jakt på föda, gör att det förefaller troligt att biodlare kommer vara bland de första att upptäcka en eventuell etablering av sammetsgetingen i Sverige. Vi har därför från Sveriges Biodlares Riksförbund tagit initiativ till att bilda en beredskapsgrupp med särskilt fokus på sammetsgetingen.

Gruppens uppgift är främst att:
Informera biodlare om sammetsgetingen.
Samverka med myndigheter.
Utbilda i eventuell bekämpning och förebyggande arbete i bigården.
Rapportera fynd av sammetsgeting.

Om du upptäcker sammetsgetingar i bigården eller på annat ställe ska du rapportera det till Artportalen via www.invasivaarter.nu

När du rapporterar behöver du skicka med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.

Hur känns den igen?
Drottningen är mellan 30-35mm lång och arbetarna något mindre, ca 25mm. De har ett distinkt utseende med en svart eller mörkbrun bakkropp och fina gula band. Det fjärde och sista bakkroppssegmentet är helt orange/gult. Bena är bruna och gula längst ut och de har ett mörkt huvud med tydlig gul färgteckning. Som många andra sociala insekter är arbetarna i samhället sterila och producerar ingen avkomma och lever mellan 30–55 dagar. Arbetarna samlar mat för att föda drottningen och mata upp larver i samhället samtidigt som de bygger ut och expanderar boet. Beroende på plats och förhållanden kan bona bli runt 90 cm höga och 70cm breda. och vara hem för 1500 getingar eller i genomsnitt 6000 individer per säsong. På hösten dör alla utom drottningen och boet överges. Drottningen övervintrar själv på någon skyddad plats så som ett hål i ett träd eller dylikt. Sammetsgetingen återanvänder inte heller sina gamla bon utan kommer att bygga en nytt nästkommande sommar.

Kännetecken för identifiering (artfakta.se)

Mer information om sammetsgetingen och fler bilder för identifiering hittar du också på friskabin.se