Efter invintringen i augusti-september går umgänget med bina ner på lågvarv. Som biodlare vet man att det även finns vintersysslor som behöver utföras för att nästa års bisodlingssäsong ska falla ut väl. Förutom att snickra ramar, är det viktigt att ta hand om gamla ramar med brunt vax som behöver smältas ned och återanvändas med nya vaxmellanväggar.

Ju länge tid vaxet på en ram har använts i bikupan, desto högre är risken att det ansamlas sjukdomsalstrande sporer på den. Då tänker jag främst på amerikansk yngelröta, kalkyngel och nosema. För nedsmältning av vax finns både solvaxsmältare och ångvaxsmältare. Solvaxsmältaren är mer ämnad för nedsmältning av ett mindre antal vaxkakor medan ångvaxsmältaren, beroende på storlek, tar betydligt fler. Ångbaserade vaxsmältare kan byggas på egen hand eller köpas hos biredskapsförsäljare. Själv använder jag en tysk vaxsmältare med plats för cirka 10 lågnormalramar, vilket räcker gott och väl om man har 10-20 samhällen.

Efter att vaxkakor och gamla kokongrester avlägsnats från ramarna är det dags att rengöra ramarna så de blir som nya. Att koka ramarna i kaustiksoda är en av få möjligheter som finns att tvätta ramarna rena. Kaustiksoda säljs i pulverform som blandas med vatten. Den är frätande och därför ska skyddshandskar, skyddskläder, ögonskydd och ansiktsskydd användas. Man kan även blanda i lite såpa och vanligt tvättmedel för att minska ytspänningen och underlätta sköljningen av ramar så att smuts lättare släpper (se recept i faktarutan). För ändamålet behövs en stor metallkittel (som rymmer minst 100 liter), till exempel en gammal vedeldad tvättgryta (bild 1).

Man eldar under grytan så att temperaturen kommer upp nära kokpunkten. Därefter doppar man ramarna, som binds ihop i buntar om tio, i den kokande lösningen med kaustik soda i cirka 3 minuter. Därefter spolas dessa av med rent vatten för att få bort sodan, som är skadlig för bina. Propolis och annan smuts som sitter hårt kan med fördel avlägsnas med högtryckstvätt så blir ramarna nästan som nya igen.

Nosemasporer och kalkyngelsporer dör genom höga temperaturer. Yngelröta-sporer kräver normalt en halvtimmes kokning i rent vatten, men med hjälp av kaustik soda erhålls önskvärd effekt och sporerna lämnar sannolikt ramarna. Nosemasporer på nyutbyggda ramar kan gasas ihjäl med 75% ättiksyra i väl förslutna lådor.

Det är visserligen ett omfattande och drygt arbete att ta hand om alla ramar. Vill man bespara sig arbetsbördan kan man göra det enkelt för sig genom att lämna bort ramarna med vaxet kvar för smältning och tvätt. De större biredskapsfabrikerna utför dessa tjänster för en kostnad runt 10 kr per ram, men det finns sannolikt billigare alternativ. Hör med din biodlarförening.

Lådor, spärrgaller, bitömmarbotten och täckskivor behöver också genomgå en rengöring för att minska risken för sjukdomar. Börja med att noggrant skrapa utrustningen med kupkniv (bild 2). Därefter sker tvätt med borste eller tvättsvamp och diskmedel. Avslutningsvis doppas utrustningen i ett desinfektionsmedel där jag rekommenderar ett medel som används vid sanering av hönserier, nämligen Virkon S (bild 3). Det är ett rött pulver som blandas med vatten enligt bruksanvisning (bild 4). Skölj noga med vatten efter desinfektion. Trälådor och annan utrustning i trä kan brännas med gasolbrännare; det är viktigt att virket hettas upp så hårt att det nästan fattar eld och svartfärgas (bild 5 och 6).

Amerikansk yngelröta – lägesrapport

Antalet utbrott av amerikansk yngelröta fick under sensommaren en större ökning under senommaren efter en förhållandevis lugn inledning. När det aktiva biåret i praktiken är slut (november) har Jordbruksverket preliminärt fått in rapport om utbrott i 68 bigårdar, vilket är en mindre ökning från förra årets 57 fall. I år har läget försämrats för Skåne län med flera nya utbrott medan läget blivit mer stabilt för Halland som tidigare har haft flera besvärliga år.  Blekinge har efter ett tioårigt uppehåll fått nya utbrott av bakterien i år. Ett Norrlandslän, nämligen Gävleborgs län,  har också rapporterat in utbrott av sjukdomen. Det är oklart om man haft yngelröta där tidigare.

I statistiken ingår enbart fall där kliniska symptom har konstaterats av bitillsynsman i kombination med laboratorietest. Sporer kan finnas i bisamhällen utan att det leder till kliniska symptom. Vid låga sportal är risken för utbrott minimal men vid måttliga till höga halter kan ett samhälle utveckla sjukdomen, ofta på grund av att samhället är under stress och/eller att rensningsivern är låg (genetiskt betingat). Misstänker man ett sjukdomsutbrott är man som biodlare skyldig att anmäla genom att ta kontakt med bitillsynsman. Är man orolig att det finns smitta av amerikansk yngelröta i bigården, kan man skicka in biprov till Mellifera Veterinärtjänst (mellifera.n.nu/bihalsa) för att få reda på om man verkligen har sporer i sina samhällen. Kostnaden ligger runt 300 kr/prov (2022), beroende på hur många prov man skickar in. Det går att göra ett samlingsprov från upp till tio kupor.

Det har hittills kommit in rapport om fem utbrott av Europeisk yngelröta. 

Tvätt av ramar

Till 100 liter lösning som ramarna kokas i används 3-4 kg kaustik soda, c:a 1,5 kg grön såpa och 0,5 kg vanligt tvättmedel. Lösa upp medlen i ljummet vatten och värma sedan upp det till mellan 75 grader och kokpunkten. Eftersom lösningen är frätande måste man använda handskar, skyddsglasögon och skyddskläder (gummistövlar och gummiförklä). Från Preben Kristiansen.

Det är viktigt att skrapar utrustningen ren innan man bränner eller desinficerar med Virkon S.

För att få bra effekt mot sjukdomsalstrande sporer bör gasolbränningen ge upphov till svarta brännmärken.

Gasolbrännare som finns att köpa i närmaste byggvaruhus.

Ramtvätt i kokande vatten med kaustiksoda. Genom en kratta hålls ramarna nere i vattnet. Då lösningen är frätande bör täta handskar, skyddsglasögon och annan skyddsutrustning bäras.

Desinfektion med Virkon S, som utplånar de flesta sjukdomsalstrande sporer. Det är viktigt att lådan först är renskrapad och tvättad innan desinfektion.

Virkon S, ett desinfektionsmedel som bland annat används i hönserier men fungerar också bra vid desinfektion av biodlingsutrustning. Kan bland annat inhandlas på Granngården.

Text: Björn Gustavsson, Jordbruksverket