Black queen cell virus

 

Virus är biologiska partiklar som orsakar sjukdom och dessa kan bara föröka sig i levande vävnad. De består av DNA eller RNA och har ett skyddande proteinhölje med partiklar som kan få fäste i eller tränga in i kroppens celler. Vissa virus kan också överleva på alla möjliga ytor så som på vax med mera utan att därmed föröka sig. Bin kan drabbas av en mängd olika virus och det är främst tillsammans med varroakvalstret som infektioner som hotar samhällets överlevnad uppstår. Mycket är fortfarande okänt kring hur olika virus påverkar våra bisamhällen och att ge generella råd kring virusangrepp är svårt. Att se till så mängden varroakvalster hålls nere är den viktigaste insatsen för att minska spridningen av virus. Ett starkt och ostressat bisamhälle klarar i regel att hålla virusinfektioner nere av sig själva men kan behöva hjälp med foder och att sitta ombonat. Vid exempelvis upprepade angrepp av säckyngel kan det hjälpa att byta drottningen till en med bättre uppvisade anlag gällandes utrensningsiver. I övrigt saknas behandling mot virus i bisamhället och all användning av antibiotika är förbjuden i svensk biodling.

Black queen cellvirus (BQCV) är ett virus som orsakar död hos drottninglarver. Efter sin död mörknar larven från vit till gul och till sist brun/svart därav sitt namn. Sjukdomen är vanligast under tidig försommar när de flesta drottningar dras upp i bisamhället och odlas av biodlaren. Teorier finns att BQCV kan föras över med nosemasporer när dessa angriper biets mellantarm. Ambin som matar larver för över virus genom födan.

BQCV kan oftast kontrolleras I starka samhällen med god näringstillgång, unga drottningar och regelbundna vaxbyten i samhällen med förekommande symptom.

Infektion av BQCV orsakar död hos drottninglarver. Den döda puppan gulnar och säckar ihop kort efter infektion. I senare skede skiftar larven till brun/svart och även cellväggen antar en mörkare färg. Viruset förekommer ofta i samband med nosemainfektion som troligtvis hjälper till att sprida BQCV.

Foto: Richard Johansson Sveriges Biodlares Riksförbund

Vid diagnos av nosema bör biodlaren också vara uppmärksam på tecken av BQCV.

Diagnos kan ställas genom undersökning av drottningceller/svärmceller. Brun/svarta döda larver med svart avfärgning i cellen indikerar att det rör sig om BQCV.

Viruset kan spridas genom uppmatning av larver och troligtvis med hjälp av nosemasporer. Virus kan finnas och hålla sig infektionsdugligt i honung, pollen och larvrester i upp till fyra veckor. Viruspartiklar som hamnar i och på bina kan sprida smitta genom felflygningar, svärmning, röveri, kontaminerade vattenkällor med mera. Även på biodlarens utrustning och vid flytt av utrustning och kupor kan virus spridas. BQCV kan finnas i hela Sverige där biodling bedrivs.

BQCV kan oftast kontrolleras av bisamhällen själva genom god bistyrka, unga vitala drottningar, bra födotillgång på både pollen och nektar, regelbundna vaxbyten och en ren och torr miljö inne i kupan.

Detta hjälper bisamhället att vara motståndskraftiga, undvika stress och stå emot nosemaangrepp vilket också minskar risken för uppförökning av BQCV. 

Om BQCV uppträder i en drottningodling bör odlingen från dessa samhällen avbrytas och inga drottningar säljas eller spridas vidare. Detta hjälper till att stoppa spridning och uppförökning av viruset. Provtagning i laboratorium bör ske för att bekräfta eller utesluta sjukdom innan odlingen från misstänkt smittat material återupptas.

Kan förväxlas med andra virus men som namnet avslöjar drabbas främst drottningar. Symptomen i infekterade drottningceller är tydliga med döende larver som mörknar och färgar cellen svart.

SAMARBETSPROJEKT MELLAN: