Symptomen hos europeisk yngelröta kan variera betydligt på grund av flera sekundära bakterier som i samband med infektionen också framträder. Men larver som dör på ringslarvsstadiet får ofta en karakteristisk ljusbrun, gulaktig färg. Trakésystemet, som inte är synligt på en frisk larv, framträder som vita linjer över larvkroppen. Om ynglet dör i täckta celler kan en täckt yngelkaka ha ett utseende som påminner om amerikansk yngelröta, med insjunkna celler som bina bitit hål i men utan att den döda larven blivit en seg massa.

Foto: Courtesy The Animal and Plant Health Agency (APHA), © Crown Copyright

Den döda larven torkar i stället normalt långsamt till en skorv. Yngelkakan får efter ett tag ett håligt utseende och angrepp upptäcks vanligtvis först i utkanten av yngelrummet. Lukten kan ibland vara sur eller fisk-lik men ibland känner man ingen lukt alls. Olika lukt uppstår på grund av sekundära bakterier i samband med angreppet.

Foto: Eva Forsgren SLU

Vid misstanke om europeisk yngelröta bör bitillsynen kontaktas för fastställande av diagnos och för att utesluta amerikansk yngelröta. I vissa länder där europeisk yngelröta är vanligare finns fälttest tillgängliga på marknaden för preliminär diagnostisering. Dessa diagnostiska kit detekterar specifika antigener som binder till antikroppar i enheten. Separata kit tillverkas för europeisk yngelröta och amerikansk yngelröta, eftersom två olika antigener är inblandade. Säker diagnos kan dock endast ställas genom mikrobiologiska laboratorietest. Bakterien kan då isoleras och odlas ut alternativt kan döda larver undersökas med serologiska eller vanligast med molekylärbiologiska metoder (PCR).

Europeisk yngelröta är smittsamt och kan vara infektionsdugligt länge i honung, vax och på utrustning. Bakterien kan isoleras från vuxna bin som därmed också kan sprida sjukdomen, inte bara inom samhället utan också vidare till andra samhällen genom felflygning och röveri. Spridning kan då också ske vid svärmning och såklart av biodlaren vid flytt av kupmaterial med mera inom och mellan bigårdar.

Normalt utgör europeisk yngelröta inga betydande problem och sjukdomen är ovanlig i Sverige med få förekommande fall. Problemen kan bli allvarliga om samhället är svagt och i övrigt stressat på grund av dålig nektar och pollentillgång, yttre påverkan eller andra sjukdomar. Men det är ändå viktigt att ha en bra kuphygien och att vara observant på förändringar vid inspektion av yngel. Tidig upptäckt och att stoppa spridningen i ett tidigt skede är viktigt. Lindriga angrepp av europeisk yngelröta brukar försvinna utan speciella åtgärder, rekommendation är att ”packa ihop” bisamhället så de sitter tätare i kupan och att fodra med 50-procentig sockerlösning. Att hålla starka samhällen är även här viktigt då problem för bina att hålla ynglet vid rätt temperatur kan trigga igång ett större utbrott om bakterien etablerats. Larver i utkanten av yngelramen löper störst sannolikhet att först skadas av bakterien. Vid större och/eller återkommande angrepp bör samhället förintas likt vid angrepp av amerikansk yngelröta. Den huvudsakliga spridningsvägen mellan bisamhällen för bakterier så som europeisk yngelröta är genom infekterat kupmaterial och utrustning. Bakterien är känslig mot desinfektionsmedel och allt kupmaterial och utrustning så som kupkniv med mera bör saneras noggrant. Vaxet bör smältas ner då bakterierna kan leva vidare i resterna av de döda larverna. Lyckosamma fältförsök har gjorts med att slå över infekterade samhällen på endast vaxmellanväggar och smälta om allt annat vax. Detta har visat sig väldigt effektivt för att bli av med bakterierna.

Att slå över bina på nya vaxmellanväggar är en bra bekämpningsåtgärd

Foto Courtesy The Animal and Plant Health Agency (APHA), © Crown Copyright

Att byta vax regelbundet (var tredje till fjärde år) ger en bra förebyggande effekt då bakteriemängden effektivt byggs upp i gamla ramar. Precis som vid amerikansk yngelröta så är ett barriärsystem där skattlådor och annat biodlingsmaterial hålls isär ett bra sätt att förebygga smitta. Skulle något samhälle uppvisa en infektion kan ett utbrott effektivt begränsas till enstaka bigårdar. I bisamhällen som uppvisar symptom på europeisk yngelröta bör drottningen bytas till en med dokumenterat goda egenskaper avseende utrensningsbeteende. Seriösa drottningodlare och avelsintresserade biodlare arbetar som regel även med utrensningstest i sin selektion av avelsdrottningar. Binas förmåga att upptäcka, öppna upp celler och rensa ut infekterat yngel har stor betydelse för binas möjlighet att själva hantera europeisk yngelröta och andra sjukdomar.

I dagsläget finns inga tillåtna läkemedel i Sverige mot sjukdomen.

Amerikansk yngelröta och säckyngel kan orsaka liknande symptom som de orsakade av europeisk yngelröta.

Det är vanligare att europeisk yngelröta orsakar larvens död innan cellen har hunnit täckas men yngel kan också dö i täckta celler och påminner då mycket om amerikansk yngelröta. Tändstickstestet kan då användas för att skilja de två bakteriesjukdomarna åt. Det är dock inte 100% tillförlitligt då även europeisk yngelröta kan ge ett mindre trådliknande symptom särskilt när sekundära bakterier som Paenibacillus alvei är närvarande i samband med en infektion.

Sjukdomarna kan också skiljas genom att titta på intorkade larver. Vid europeisk yngelröta sitter larverna relativt löst i cellerna och är mer gummiliknande. Vid amerikansk yngelröta sitter larven fast i cellväggen och ger ett mer sprött intryck.

Kom ihåg att dessa fälttest alltid ska kompletteras med laboratorieanalys för att helt fastställa diagnosen. 

Europeisk yngelröta kan också förväxlas med säckyngel. Virusinfekterade larver kan ge ett hålat intryck på yngelramen med insjunkna och uppbitna celler spridda över ramen på grund av binas försök att rensa ut döda larver.