EU:s nya pesticidregler väcker debatt

Under våren har intensiva diskussioner pågått i Bryssel om framtidens regler för växtskyddsmedel. För de flesta människor är frågan okänd, men särskilt för biodlare kan den få stor betydelse. De beslut som nu förbereds kommer att påverka hur bekämpningsmedel bedöms, godkänns och omprövas i Europa under många år framöver.

Frågan handlar ytterst om hur mycket risk samhället är villigt att acceptera när det gäller bin, humlor och andra pollinatörer. Samtidigt som EU har lovat att stärka skyddet av pollinatörer pågår en debatt om huruvida regelverket för växtskyddsmedel ska förenklas. För många biodlarorganisationer framstår detta som ett motsägelsefullt budskap.

Döda bin berättar inte hela sanningen

Historiskt har riskbedömningen av bekämpningsmedel i stor utsträckning fokuserat på akuta effekter. Om bin exponerades för ett ämne och överlevde kunde det ofta tolkas som att risken var begränsad. Men forskning under de senaste två decennierna har visat att verkligheten är betydligt mer komplicerad. Ett bekämpningsmedel behöver inte döda ett bi för att orsaka skada. I stället kan de ha negativa konsekvenser för bisamhället med effekter som syns först långt senare och som kan vara svåra att koppla till en enskild exponering.

Redan 2013 presenterade EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet (EFSA) en vägledning för hur växtskyddsmedel bör bedömas ur ett pollinatörsperspektiv. Vägledningen byggde på den tidens vetenskapliga kunskap och innebar en tydlig ambitionshöjning. Riskbedömningen skulle inte bara omfatta honungsbin utan även humlor och solitära bin. Dessutom skulle större hänsyn tas till kroniska effekter och påverkan på hela bisamhällen. Men förslaget blev snabbt politiskt kontroversiellt och flera medlemsländer ansåg att kraven riskerade att bli för omfattande. Resultatet blev att stora delar av vägledningen aldrig infördes fullt ut av medlemsländerna.

Efter många års arbete publicerade EFSA 2023 en reviderad version. Den bygger delvis på ny forskning och annan information än vad som fanns tillgänglig för tio år sedan, men även den nya vägledningen har blivit föremål för omfattande politiska diskussioner.

Färre omprövningar att vänta

Parallellt med debatten om EFSA:s vägledning har EU-kommissionen presenterat förslag inom det så kallade Omnibus-paketet. Syftet är att minska administration och förenkla regelverket inom flera områden.

Ett av de mest uppmärksammade förslagen gäller godkännanden av verksamma ämnen i växtskyddsmedel. I dag är godkännandena tidsbegränsade och efter en viss period måste ämnet granskas på nytt mot bakgrund av ny forskning, nya riskbedömningar och erfarenheter från praktisk användning. Men kommissionen vill nu i det lagförslag som presenteras inom ramen för Omnibus-paketet öppna för att vissa godkännanden ska kunna bli tidsobestämda. Förespråkarna för detta menar att systemet kan bli mer effektivt och förutsägbart medan kritikerna menar att regelbundna omprövningar är en av de viktigaste säkerhetsmekanismerna i hela lagstiftningen.

Historien ger anledning till försiktighet

När nya produkter och verksamma ämnen introduceras, betraktas de ofta som moderna och säkra. Först efter många års användning har man kunnat se dokumenterade effekter på vissa arters orienteringsförmåga, reproduktion och överlevnad. Erfarenheten visar att vetenskaplig kunskap utvecklas kontinuerligt, frågor som inte ens ställs idag kan vara centrala om tio år. Just därför bygger EU:s nuvarande lagstiftning på försiktighetsprincipen där tanken är att godkännanden inte ska vara permanenta utan regelbundet prövas mot den senaste kunskapen.

Vem ska upptäcka nästa problem?

En central fråga i den pågående debatten är hur framtida risker ska identifieras om de obligatoriska omprövningarna blir färre. Vem ska slå larm när nya forskningsresultat publiceras? Vilka kriterier ska utlösa en ny granskning? Hur snabbt ska myndigheterna agera om miljöövervakning visar tecken på problem? Från Biodlarnas organisation anser vi att dessa frågor fortfarande saknar tydliga svar.

Pollinerande insekter behövs mer än någonsin och frågan handlar i grunden om mer än biodling. Som vi alla känner till så är en stor del av världens viktigaste grödor helt eller delvis beroende av pollinering, samtidigt fortsätter rapporter från många delar av Europa att visa på minskningar av både vilda pollinatörer och andra grupper av insekter (European Environment Agency, EEA 2025). Förlust av livsmiljöer, klimatförändringar, sjukdomar och bekämpningsmedel är ofta en samverkande faktor och gör det svårt att peka ut en enskild orsak.

Besprutning med hjälp av drönare

En mindre uppmärksammad del av EU-kommissionens så kallade Omnibus-förslag handlar om användningen av drönare för spridning av växtskyddsmedel. I dag råder i princip förbud mot flygspridning av bekämpningsmedel inom EU enligt direktiv 2009/128/EG, med endast mycket begränsade undantag. Kommissionen vill nu öppna för att medlemsstaterna ska kunna ge generella undantag för vissa typer av drönare, om riskerna bedöms vara lika stora eller mindre än vid marksprutning.

Förslaget har väckt oro bland många biodlarorganisationer från flera europeiska länder som menar att det fortfarande saknas oberoende och heltäckande vetenskapliga studier som visar att drönarspridning verkligen minskar riskerna för pesticidavdrift, förorening av omgivande miljö eller exponering av pollinatörer.

Lagstiftningsprocesser pågår för närvarande i flera EU-medlemsstater med syftet att ändra de nationella regelverken för användning av bekämpningsmedel så att besprutning med hjälp av drönare kan tillåtas. Frankrike har nyligen uppdaterat sin lagstiftning, där vissa begränsningar införts för eventuella tillfälliga tillstånd. Sådana tillstånd får endast ges vid allvarliga växtskyddsproblem där inga andra lösningar finns tillgängliga.

I Rumänien håller användningen av drönare för spridning av bekämpningsmedel på att försöka godkännas i rasande fart. Biodlarorganisationer, ekologiska lantbrukare och miljöorganisationer försöker dra i nödbromsen och uttrycker allvarlig oro över de möjliga konsekvenserna.

Ur biodlarnas perspektiv handlar frågan återigen om försiktighetsprincipen. Även om drönare ofta lyfts fram som ett precisionsverktyg finns flera faktorer som påverkar hur mycket bekämpningsmedel som hamnar utanför målområdet. Flyghöjd, flyghastighet, munstyckets konstruktion, väderförhållanden och vindens riktning kan alla påverka risken för avdrift och exponering av pollinatörer.

Fortsatt debatt är att vänta

Frågan illustrerar den större konflikt som präglar hela Omnibus-paketet, det vill säga hur nya lösningar kan användas för att öka jordbrukets effektivitet utan att samtidigt försvaga skyddet för biologisk mångfald, pollinatörer och miljö. För biodlarna blir det därför viktigt att följa och försöka påverka den fortsatta behandlingen av förslaget i Europaparlamentet och medlemsstaterna. Det slutliga utfallet är ännu inte avgjort. Men debatten visar tydligt att kampen om framtidens pesticidregler inte längre handlar enbart om jordbrukets produktionsförutsättningar. Den handlar också om hur Europa väljer att värdera pollinatörer och biologisk mångfald samt om vilken roll försiktighetsprincipen ska spela i framtidens lagstiftning.

Referenser och mer läsning

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden

COM/2025/0409 (Omnibus) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 98/58/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG vad gäller förenkling och förstärkning av kraven på livsmedels- och fodersäkerhet samt om upphävande av rådets direktiv 82/711/EEG och 85/572/EEG

EFSA Bee Guidance 2013 doi.org/10.2903/j.efsa.2013.3295

(EFSA 2023, Revised Guidance on the Risk Assessment of Plant Protection Products on Bees (Apis mellifera, Bombus spp. and solitary bees) doi.org/10.2903/j.efsa.2023.7989

Amending certain Directives as regards the simplification and strengthening of food and feed safety requirements (Omnibus X) (2025/0409(COD)

Användning av drönare för besprutning: wwf.ro/dezvoltare-durabila/scrisoare-deschisa-impotriva-legalizarii-pulverizarii-aeriene-cu-drone-a-pesticidelor/

Text: Richard Johansson