En bra vår börjar redan på hösten

När den sista honungen är slungad infinner sig ofta känslan hos biodlaren att biodlingsåret går mot sitt slut. Men ur flera aspekter är det precis tvärtom. Sensommaren och den tidiga hösten är en av årets viktigaste perioder. Det är nu bisamhället ska bygga upp de resurser som krävs för att klara den långa perioden utan möjlighet att samla nektar och pollen.

När vi nu strax stänger kuporna för vintern är det egentligen nästa biodlingssäsong vi förbereder. Ett starkt bisamhälle som går in i vintern med rikliga foderförråd, en vital drottning och låga varroanivåer har kraftigt ökat sina chanser att överleva. För biodlaren räknas därför invintringen som en av de viktigaste arbetsuppgifterna under hela biodlingsåret.

Hur invintringen lyckas avgör ofta hur nästa säsong kommer att börja. Ett starkt och väl förberett samhälle kan snabbt komma i gång när naturen erbjuder vårens första pollen- och nektarkällor. Ett svagt samhälle får däremot en slitsam uppförsbacke och måste kämpa för att överleva och riskerar att aldrig komma i kapp.

Många biodlare oroar sig för kyla och tänker att vinterförluster främst orsakas av kallt väder, men i verkligheten är det sällan låga temperaturer som är den avgörande orsaken till att samhällen dukar under. Honungsbin är väl anpassade till vårt klimat och kan hålla en stabil temperatur inne i vinterklotet även när det är många minusgrader utanför kupan. Mer allvarligt är det i stället om bisamhället går in i vintern med för få bin, har ett för litet foderförråd, har en drottning av bristande kvalitet eller är drabbad av sjukdomar och parasiter.

Vinterbina är samhällets livförsäkring

Under sommaren lever ett arbetsbi endast några veckor. Tempot är högt och bina sliter praktiskt taget ut sig under den intensiva nektar- och pollensamlingen. Men för bina som föds under sensommaren är det däremot annorlunda. De kommer om förutsättningarna för bisamhället är de rätta att utvecklas till så kallade vinterbin med stora fettkroppar som fungerar som energireserv och näringslager. Tack vare detta kan de leva i många månader och bära samhället genom hela vintern samt ha krafter kvar till att på våren föda upp den första generationen nya arbetare som ska fortsätta bisamhällets levnadscykel. Den tid vid invintringen då vinterbina utvecklas är därför extra viktig. Om bisamhället vid den här tidpunkten utsätts för hög varroabelastning, virusinfektioner eller näringsbrist finns det stor risk för att vinterbinas livslängd förkortas. Konsekvenserna märks ofta först flera månader senare, när samhället tynar bort under vintern eller tidig vår.

Fodret ska räcka länge

När vi tänker på vinterfoder är det lätt att föreställa sig att bina bara behöver klara de kalla vintermånaderna. Men faktum är att bina under vintern, när de inte har något yngel att föda upp, förbrukar relativt lite foder. Det största energibehovet kommer senare på våren när samhället ska byggas upp på nytt och tusentals nya bin behöver näring. När dagarna blir längre och drottningen börjar lägga ägg igen ökar samhällets foderförbrukning snabbt och samtidigt kan det fortfarande vara många veckor kvar tills naturen erbjuder några större mängder nektar. Bisamhällen som svälter ihjäl gör det med andra ord oftast på våren.

Därför är det klokt att vara generös vid invintringen. För de flesta bisamhällen i nordiskt klimat är ett vinterförråd motsvarande omkring 15–20 kilo honung eller annat invintringsfoder en bra utgångspunkt. Hur mycket som verkligen behövs varierar naturligtvis beroende på kupmodell, bisamhällets styrka och hur lång vintern blir. Eventuellt överblivna foderramar kan plockas bort och användas senare om biodlaren till exempel ska göra en avläggare från samhället.

Ett bisamhälle kan dock svälta trots att det fortfarande finns gott om foder kvar i kupan. Under kalla perioder sitter bina tätt samlade i vinterklotet och kan inte alltid förflytta sig till nya foderramar. Om fodret finns på fel plats eller om vinterklotet hamnar vid sidan av förrådet kan samhället dö av så kallad isolationssvält. Det är därför en bra sista åtgärd att se till så fodret är samlat i direkt anslutning till bina inför vintern.

När biodlaren arbetar med fodring inför vintern bör detta ske med försiktighet. Utfodring kan ske på flera sätt och med olika typer av foder. Vid oaktsamhet finns det en risk att biodlaren startar ett röveri från andra bisamhällen. Undvik därför spill och att exponera foder öppet i bigården. Det kan även vara en god idé att ge fodret på kvällen när bina slutat flyga för att minimera risken för röveri.

Bistyrkan utgör en viktig faktor

Samhället måste bestå av tillräckligt många bin för att klara vintern. Här är det bra om man som biodlare sätter upp en tydlig gräns för när samhället är starkt nog och när det annars är bäst att förena det med ett annat bisamhälle. Invintringsgränsen ska baseras på antal yngelramar och inte på antalet bin man ser i kupan. De flesta bin du ser vid denna tidpunkt är inte de bin som kommer övervintra tillsammans med drottningen. Att invintra för svaga samhällen är en vanlig orsak till vinterförluster.

När temperaturen sjunker och dagarna blir kortare samlas bina i vinterklot. Där arbetar tusentals bin tillsammans för att hålla värmen. Genom små vibrationer producerar de värme samtidigt som de turas om att sitta längst ut i klotet och skydda varandra mot kylan.

Ju fler bin som ingår i vinterklotet, desto effektivare kan värmeregleringen fungera. Ett stort samhälle kan därmed förbruka mindre energi per bi än ett litet samhälle. Svaga samhällen får betydligt svårare att hålla rätt temperatur och riskerar dessutom att få problem när yngelsättningen startar på våren och de då är för få för att hålla ynglet varmt och föda upp nästa generation arbetare. Att anpassa utrymmet till bisamhällets storlek blir här extra viktigt.

Om ett samhälle är ovanligt litet på hösten är det klokt att fundera över orsaken. I många fall är det bättre att förena två friska men svaga samhällen än att försöka övervintra dem var för sig.

Drottningens äggläggning följer bisamhällets behov

En ung och välfungerande drottning ger samhället bättre förutsättningar att producera tillräckligt många vinterbin. Hon fortsätter ofta äggläggningen längre in på hösten och startar också tidigare när våren kommer. Äldre drottningar kan fungera utmärkt, men risken för problem ökar med åldern. Därför väljer många biodlare att byta drottningar regelbundet. Att göra drottningbyte i samband med invintringen funkar ofta bra och kan ge samhället en extra skjuts på våren.

Friska bin inför vintern

Ingen invintring blir bättre än kvaliteten på de bin som ska överleva vintern. Därför hör varroabekämpning och sjukdomskontroll nära samman med invintringen. Målet är inte bara att minska antalet kvalster utan framför allt att se till så att vinterbina utvecklas i ett samhälle med så låg smittbelastning som möjligt. Passa därför nu också på att göra en sista genomgång av samhällena. Kontrollera att ynglet ser friskt ut, att drottningen fungerar och att bina uppträder normalt. Små problem på hösten kan bli stora problem innan våren är här.

Om ett puckelsamhälle upptäcks vid invintringen är det sällan meningsfullt att försöka rädda det inför vintern. Ett samhälle med en drönarläggande drottning eller äggläggande arbetsbin kan inte producera de vinterbin som krävs för att överleva. Den bästa lösningen är därför oftast att avveckla samhället eller, om förutsättningarna är goda och problemet upptäcks i tid, förena bina med ett friskt och viseriktigt samhälle. Innan en förening görs bör man alltid försäkra sig om att det inte finns misstanke om smittsamma sjukdomar.

Små detaljer kan göra stor skillnad

När kuporna är invintrade återstår några enkla men ibland viktiga åtgärder. Montera musskydd om det finns risk att möss söker sig in i kuporna. Kontrollera att taken sitter som de ska och att de håller tätt. Kuporna måste stå stadigt även när höst- och vinterstormarna blir kraftiga och kan exempelvis säkras med spännband. I områden där hackspettar eller talgoxar brukar ställa till problem kan ett skydd av hönsnät vara en god investering. Fåglar som specialiserat sig på bikupor kan förutom att äta många bin under vintern, skapa både stress hos bina inne i kupan samt orsaka materiella skador.

Sist men inte minst. Under vintern behöver bina få vara i fred. Om kupan av någon anledning måste öppnas bör det ske snabbt under en mild dag för att minimera värmeförlusten och inte orsaka stress hos bisamhället. Lycka till med invintringen av era bin.

Richard Johansson för friskabin.se