Under två dagar, den 5–6 november, samlades representanter för myndigheter, forskning, internationella organisationer och biodling vid FN livsmedels- och jordbruksorganisation FAO huvudkontor i Rom. Syftet var att ta nästa steg mot en gemensam global plattform för att skydda världens pollinatörer. För biodlingen kan initiativet få betydelse för både framtida forskning, internationellt samarbete och politiska beslut.

Pollinatörernas betydelse för den globala livsmedelsproduktionen är sedan länge väl dokumenterad. Bin, fjärilar och många andra pollinerande djur bidrar till både jordbrukets produktion och den biologiska mångfalden. Samtidigt utsätts de för ett växande antal påfrestningar. Förlusten av livsmiljöer, användningen av växtskyddsmedel, klimatförändringar och spridningen av invasiva arter, skadegörare och sjukdomar är några av de utmaningar som återkom i diskussionerna under konferensen. Bakom konferensen stod FAO, i nära samarbete med den internationella biodlarorganisationen Apimondia. Ambitionen var att föra samman forskning, myndigheter och praktiskt verksamma för att utveckla ett mer samordnat internationellt arbete med pollinatörernas framtid.

En gemensam plattform för pollinatörer

En central fråga under konferensen var utvecklingen av Global Pollinator Platform, ett initiativ som växte fram inom FAO under 2025. Tanken är att skapa en internationell samarbetsplattform där länder, forskningsinstitutioner, organisationer och andra berörda aktörer kan dela kunskap, samordna insatser och utveckla gemensamma strategier för att bevara pollinatörer. I dag bedrivs ett omfattande arbete med pollinatörer runt om i världen, men mycket av kunskapen och erfarenheterna är utspridda mellan olika länder, forskningsprojekt och organisationer. Genom en gemensam plattform vill FAO förbättra möjligheterna att omsätta forskning och internationella målsättningar i praktiska åtgärder. Arbetet är tänkt att omfatta allt från övervakning av pollinatörernas utveckling och kunskapsutbyte till utbildning, rådgivning och stöd för nationella beslut. En viktig del är också att stärka samarbetet mellan befintliga internationella initiativ, snarare än att bygga upp ytterligare en organisation med överlappande uppgifter.

Biodlarna måste få en tydlig röst

En av konferensens tydligaste röster från biodlingen kom från Apimondias tillförordnade president Peter Kozmus. Under konferensen betonade han att internationella strategier och politiska ambitioner måste följas av konkreta åtgärder. Forskningen har under lång tid bidragit med kunskap om pollinatörernas betydelse och de hot de står inför. Utmaningen är nu att se till att denna kunskap också leder till förändringar ute i landskapet. Kozmus framhöll att biodlare och lantbrukare inte enbart ska betraktas som mottagare av politiska beslut och rådgivning. De är också de som i praktiken genomför många av åtgärderna och som tidigt kan upptäcka när förutsättningarna för pollinatörerna förändras. Apimondia lyfte särskilt fram sitt internationella nätverk av biodlarorganisationer som en viktig resurs. Genom nätverket kan forskningsresultat och rekommendationer nå biodlare världen över, samtidigt som biodlarnas egna erfarenheter och observationer kan bidra till forskning och beslutsfattande. Organisationen betonade också behovet av utbildning och rådgivning, inte minst i länder där biodlingen har stor betydelse för landsbygdens försörjning.

Honungsfusk också en fråga om pollinatörernas framtid

En intressant del av Apimondias budskap var kopplingen mellan biodlingens ekonomiska förutsättningar och arbetet med att skydda pollinatörer. Kozmus lyfte problemet med förfalskad honung och hur en osund internationell honungsmarknad riskerar att slå mot biodlarnas möjligheter att bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet. Resonemanget är att biodlingen inte enbart handlar om produktion av honung. Biodlarna bidrar också med pollinering, kunskap och praktisk övervakning av bisamhällenas hälsa. Om de ekonomiska förutsättningarna försämras riskerar även dessa värden att gå förlorade. Apimondia efterlyste därför starkare internationella krav på honungens äkthet, med utgångspunkt i det befintliga arbetet med internationella livsmedelsstandarder.

Från internationella ambitioner till praktiska åtgärder

Under konferensens andra dag, den 6 november, fördjupades diskussionerna om hur den nya plattformen faktiskt skulle kunna fungera. Ett interaktivt möte leddes gemensamt av Peter Kozmus och Hien Ngo från sekretariatet för FAO kommission för genetiska resurser för livsmedel och jordbruk. Deltagarna diskuterade bland annat plattformens framtida organisation, prioriteringar, finansiering och former för samarbete. Flera konkreta behov identifierades. Bland annat efterfrågades bättre tillgång till forskningsresultat, samordnade databaser, information om växtskyddsmedel och praktiska erfarenheter av åtgärder som gynnar pollinatörer. En återkommande synpunkt var att internationella rekommendationer måste kunna anpassas till lokala förhållanden. Förutsättningarna för biodling och pollinatörer skiljer sig kraftigt mellan olika delar av världen, och lösningar som fungerar i ett land behöver inte vara direkt överförbara till ett annat. Deltagarna betonade också vikten av att lokala organisationer, lantbrukare och andra praktiskt verksamma ges möjlighet att påverka arbetets inriktning.

Vad betyder detta för svenska biodlare?

Även om konferensen i Rom behandlade globala frågor finns det tydliga kopplingar till svensk biodling. Spridningen av nya skadegörare och sjukdomar, förändringar i landskapet och behovet av långsiktigt hållbara förutsättningar för biodlingen är utmaningar som inte stannar vid nationsgränserna. En bättre internationell samordning skulle exempelvis kunna bidra till snabbare kunskapsutbyte om nya hot mot bihälsan, förbättrad övervakning och större möjligheter att ta del av forskningsresultat och erfarenheter från andra länder. För svenska biodlare är det också viktigt att den praktiska biodlingens perspektiv finns representerat när internationella prioriteringar och rekommendationer utformas.

Om Global Pollinator Platform på sikt kan bidra till att föra forskning, politik och praktisk verksamhet närmare varandra återstår att se. Men initiativet visar att pollinatörernas betydelse nu får en allt tydligare plats i det internationella samarbetet kring livsmedelsproduktion och biologisk mångfald.

För biodlingen blir den avgörande frågan inte bara vilka ambitioner som formuleras internationellt, utan vilka konkreta förbättringar de så småningom leder till ute i bigårdarna.

Av Richard Johansson