Europeisk yngelröta orsakas av bakterien (Melissococcus plutonius) Den förökar sig i larvens tarm och konkurrerar med larven om födan i tarmen. De flesta larver som dör gör det vid 4-5 dagars ålder det vill säga redan i ringlarvsstadiet. Men larverna kan också ha infekterats sent och dö som täckt yngel eller krypa ur cellen som förkrympta bin. Europeisk yngelröta är smittsam men bakterien bildar inte sporer likt Amerikansk yngelröta (Paenibacillus larvae). Allt biodlingsmaterial som kan ha kommit i kontakt med ett infekterat bisamhälle bör saneras omgående.

Symptom

Symptomen hos europeisk yngelröta kan variera betydligt på grund av flera sekundära bakterier som i samband med infektionen också framträder. Men larver som dör på ringslarvsstadiet får ofta en karakteristisk ljusbrun, gulaktig färg. Trakésystemet, som inte är synligt på en frisk larv, framträder som vita linjer över larvkroppen. Om ynglet dör i täckta celler kan en täckt yngelkaka ha ett utseende som påminner om Amerikanskt yngelröta, med insjunkna cellock som bina bitit hål i men utan att den döda larven blivit en seg massa. Den döda larven torkar istället normalt långsamt till en skorv. Yngelkakan får efter ett tag ett håligt utseende och angrepp upptäcks vanligtvis först  i utkanten på yngelrummet. Lukten kan ibland vara sur eller fisk-lik men ibland känner man ingen lukt alls. Olika lukt uppstår på grund av sekundära bakterier i samband med angreppet.

Diagnos

Vid misstanke om europeisk yngelröta skall bitillsynen kontaktas då det är en anmälningspliktig sjukdom. I vissa länder där Europeisk yngelröta är vanligare finns fälttest tillgängliga på marknaden för preliminär diagnostisering. Dessa diagnostiska kit detekterar specifika antigener som binder till antikroppar i enheten. Separata kit tillverkas för Europeisk yngelröta och Amerikansk yngelröta, eftersom två olika antigener är inblandade. Säker diagnos kan endast ställas genom mikrobiologiska laboratorietest.

Behandling och förebyggande arbete

Normalt utgör Europeisk yngelröta inga betydande problem och sjukdomen är ovanlig i Sverige med få förekommande fall. Men det är ändå viktigt att ha en bra kuphygien och att vara observant på förändringar vid inspektion av yngel. Tidig upptäckt och att stoppa spridningen i ett tidigt skede är viktigt. Lindriga angrepp av Europeisk yngelröta brukar försvinna utan speciella åtgärder, tips är att ”packa ihop” bisamhället så de sitter tätare i kupan och att fodra med 50-procentig sockerlösning. Vid större och/eller återkommande angrepp bör samhället förintas likt vid angrepp av Amerikansk yngelröta. Bakterien är känslig mot desinfektionsmedel och allt kupmaterial ska saneras noggrant. Vaxet bör smältas ner då sjukdomsbakterierna kan leva vidare i resterna av de döda larverna.