Varroabekämpning med spärrboxmetoden

Övergripande

Att bekämpa varroakvalster i bisamhällen med spärrboxmetoden är en så kallad mekanisk bekämpning. Den är helt fri från bekämpningsmedel och fri från organiska syror eller liknande.

Istället bygger den på vetskap om binas respektive varroakvalstrens livscykel. Rätt använd tar den bort en bit över 90 % av kvalstren i bisamhällen, och är mycket tillförlitlig.  (I tyska fältförsök 95% i genomsnitt. Büchler, R)

Metoden är tidigare presenterad som informationshäfte hos Jordbruksverket, år 2003. https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo03_7.pdf

Biodlare som är skeptiska till metoden brukar hävda att den innebär mycket extra arbete.

Inledningsvis bör det tydligt påpekas att metoden inte är något för den som ”lever på timvisaren” på sommarhalvåret, eller är okunnig om binas och varroakvalstrens biologi. Vet man däremot med sig att man brukar ”leva på minutvisaren” och är vän av almanacka, planering och strukturer, så är metoden helt klart intressant. Inte minst för den mindre biodlaren med några kupor i anslutning till hemmet.

Försök utförda i Skåne under senare år med metoden visar dock på vinster med att integrera spärrboxmetoden i den vanliga skötselplanen och driftmetoden även i en kommersiell biodling, då flera andra delar i biodlingen gynnas på samma gång. Dessa lyckade försök bygger dock på att biodlaren har tillgång till lyfthjälpmedel för att lyfta av och på skattlådorna vid de olika momenten. 

Metodik

Metoden bygger på att man med hjälp av en spärrbox, spärrgallerförsedd box med plats för en utbyggd vaxkaka inuti, styr över datum för drottningens äggläggning genom att spärra henne på den specifika fångstramen. Arbetsbina går obehindrat in och ut genom spärrgallret och sköter om yngel och drottning på fångstramen. Genom att upprepade gånger enligt ett schema avlägsna den täckta fångstramen ur bisamhället, just då den innehåller täckt yngel och varroakvalster, så tar man mekaniskt bort nästintill all varroa med en fullföljd behandling.

Här kommer vi att dels gå igenom själva original-metoden med tre följande på varandra fångstramar, och därefter hur man med en modifierad variant kan integrera metoden med sin övriga biskötselplan.

Vad vet vi om varroans och binas biologi?

Kortfattat kan vi säga att vi vet att de fertila varroahonorna går ner i binas yngelceller 15-18 timmar innan cellerna täcks. Kvalsterhonan gömmer sig under bilarven, på cellens botten, fram tills att cellen täckts. Ca 30-40 timmar efter täckning börjar hon föröka sig, och då det färdiga biet kryper ut följer varroahonan med ut tillsammans med fertila avkommor. (1-2 st fertila döttrar ur arbetarbilarv och 3 st ur drönarlarv) Sonen och ännu ej parade döttrar dör efter att biet krupit ut.

Vi vet också att tiden för en yngelcykel i bikupans befintliga yngelramar är maximalt 24 dygn (från ägg till kläckt drönare) och normalt 21 dygn för arbetsbin.

Spärrboxmetoden standardförfarande

Ramar som används till fångstramar ska vara med utbyggt vax och tomma celler.

Efter att man tar bort ramar då de använts som fångstramar i proceduren kan man hantera dessa på tre olika sätt;

För det första kan dessa läggas i solvaxsmältare och vaxet tas tillvara, medans kvalster och yngel dödas av värmen. För det andra kan ramarna läggas i frysbox för att avdöda kvalster och yngel i väntan på senare nedsmältning. I dessa båda fallen kan med fördel utgallrade ramar användas som fångstramar, som antingen är fula eller har något mörkare färg på vaxet. Detta då ju målet är nedsmältning efteråt.

För det tredje kan ramarna med ynglet tas till vara, för att förstärka samhällen, till drottningodling eller till att skapa nya avläggare med äggläggande drottning eller kläckfärdig cell. Observera att det täckta ynglet kan innehålla stora mängder kvalster, så de måste behandlas med myrsyra innan de laddas med bin. (denna myrsyrebehandling av täckta fångstramar beskrivs senare) Ska fångstramarna och dess yngel tas tillvara är det lämpligt att använda ljusa och fint utbyggda vaxkakor.

I trakter med högsommardrag är behandlingen lämplig att påbörja första till andra veckan i juni. Eftersom metoden leder till ett uppehåll i tillskottet av nykläckta ungbin efter några veckor, så påverkas honungsskörden inte negativt de kommande 5-6 veckorna. Snarare brukar skördenivån öka i förhållande till samhällen utan behandling.

Vet man däremot att man har ljungdrag eller annat sent drag så bör man senarelägga starten av proceduren, för att inte få en nedgång i mängden samlarbin till den väntande dragperioden.

Längre fram går vi igenom de olika vinsterna med spärrboxmetoden, men redan nu kan nämnas de fina övervintringarna som följer. Bisamhällen ska som bekant ha en ålderssammansättning med så få gamla arbetsbin som möjligt vid vinterns ingång, och med så många unga som möjligt. Med denna metod byts bina ut fullständigt under de följande veckorna efter behandlingens slut, varför de odugliga äldre vinterbina i princip saknas helt och hållet då vintern inträder.

Nu tittar vi på de fem olika ingreppen i samhället;

Mitt på vaxkakan som ska användas som fångstram görs ett hål som drottningen kan passera. På så vis kommer hon åt att lägga ägg på båda sidor.

För att inte riskera att klämma drottningen då spärrboxen stängs bör man göra på följande vis:

Placera ramen liggande ovanpå ena halvan av spärrgallerkammaren. Släpp ner drottningen genom hålet mitt på vaxkakan, och stäng därefter den andra halvans galler.

Spärrboxmetoden integrerad i den övriga driftsplanen

Den främsta vinningen med denna metod är att man med mycket hög tillförlitlighet kan utföra ett lyckat drottningbyte oavsett väder eller dragförhållande.

Normalt kan acceptansen av en ny drottning i ett produktionssamhälle påverkas negativt av till exempel förekomst av ägg och öppet yngel från den gamla utbytta drottningen. Arbetsbina kan ju då utnyttja möjligheten att själva dra upp en annan drottning, istället för att acceptera den nya som biodlaren precis gett dem.

I den utökade spärrboxmetoden ges tillfälle att byta drottning med nästintill 100% lyckade antagningar, oavsett väderlek, skiftande dragförhållanden eller olika år. (fältförsök i Skåne. Henriksson, T) Detta då arbetsbina inte har en enda chans till alternativ, eftersom de saknar ägg och yngel då drottningbytet sker.

I denna modifierade variant av spärrboxmetoden skiljer sig inte ingreppen nummer 1-3 åt ifrån standardvarianten. Inte heller besöken blir fler, utan det är totalt 5 olika ingrepp som utförs även nu.

Vid det fjärde ingreppet spärras drottningen återigen på en tom utbyggd ram, i väntan på att tredje fångstramen ska täckas med de resterande varroakvalstren.

Vid det femte ingreppet avslutas behandlingen, och drottningen byts samtidigt ut mot en ny äggläggande drottning. Hon kan med stor framgång tillsättas i en enkel transportbur, oavsett yttre förhållanden.

Fältstudier i Skåne har visat att vid det femte ingreppet har 20-25 % av samhällena nu dragit upp en stillabytes-cell på fjärde fångstramen. (Henriksson, T) Arbetsbina har med andra ord tröttnat på den gamla drottningens upplevda oförmåga att producera större mängder yngel.

Genom att i förväg lägga in drottningbytet i driftsplanens kalender, så är framtagande av äggläggande drottningar alternativt beställning från drottningodlare beräknat, så att de nya drottningarna finns samma dag som de behövs. Starten av spärrboxmetoden och drottningbytet hänger således samman, för att sammanfalla då femte ingreppet utförs.

Sammanfattning spärrboxmetoden integrerad i den övriga driftsplanen

Nackdelen är de uppbundna dagarna i kalendern, med fem olika besök.

Fördelarna är, förutom den lätta acceptansen av ny drottning, flera;

• Skördeökning om metoden inleds lagom i förhållande till högsommardraget.
• Det vanliga spärrgallret i kupan tas bort så snart drottningen spärrats in på första fångstramen. Under tiden får man den årliga möjligheten att smälta bort vildbygge från spärrgaller av metall i en solvaxsmältare. (Alternativt frysa ned och skrapa) Under drygt fyra veckors tid med drag så slipper bina passera det ordinarie spärrgallret mellan yngelrum och skattlådor.
• Lågt varroatryck i kuporna då den viktigaste perioden på hela året infaller, nämligen när vinterbina bildas.
• Obefintligt med föråldrade bin då vintern inleds, eftersom man tagit bort en generation arbetsbin, vilket medför ökade chanser till 100 % lyckad övervintring.
• Ökad vitalitet hos friska vinterbin uppfödda under de bästa förutsättningar, vilket ger skördeökning året därpå. Tyska fältstudier visar ett snitt med högre honungsskörd hos spärrboxbehandlade samhällen jämfört med referenssamhällen som behandlats traditionellt med myrsyra korttid året innan. (Büchler, R)
• Åldersskiktat täckt yngel för till exempel avläggarbildning eller drottningodling om fångstramarna tas tillvara.
• Ifall bina normalt brukar svärma i början av juni, så förhindras detta effektivt då drottningen befinner sig inuti spärrboxen under perioden.
• Mikroorganismer och nyttofloran i samhällena får leva vidare, då de inte gasas ihjäl av organiska syror.
• Inga tillkommande utgifter för bekämpningspreparat mot varroa.
• Inga restsubstanser i vax eller honung.
• Ingen risk för resistens hos varroan.

Tillvaratagande och myrsyrebehandling av fångstramarna

På Gotland gjordes under tidigt 00-tal lyckade fältförsök med myrsyrebehandling av fångstramar. (Fries, I och Kristiansen, P) Försöken påvisade att i princip alla stadier av kvalster i de täckta yngelcellerna på fångstramarna dödas med 85 % myrsyra, men ynglet går att återanvända.

Ynglet tar ingen skada av myrsyrebehandlingen om det är i åldern mellan 8 och 16-17 dygn räknat från äggläggningen. Med andra ord passar det utmärkt att kombinera med spärrboxmetoden, om intervallet mellan de olika ingreppen där är 8 dygn.

Öppet yngel och yngel äldre än 17 dygn dör av behandlingen.

Det som behövs är följande;

• 2 täta plasttak, typ Nackakupan
• 1 plastsarg
• 2 wettextrasor
• 85% myrsra
• Doseringsspruta
• Syrafasta skyddshandskar
• Skyddsglasögon

Placera det första taket upp och ned, med en sarg på.

Tillför 25 milliliter 85 % myrsyra på den ena wettextrasan.

Häng därefter i 6-7 yngelramar. Observera att ramarna ska ha tillräckligt mellanrum mellan sig, så max 7 ramar per låda.

Ovanpå ramarna placeras ytterligare en wettextrasa, som tillförs 25 milliliter 85 % myrsyra.

Lägg på det andra taket, och låt ramarna gasas i 60 minuter.

Efter att ramarna vädrats en stund kan de tillföras i bisamhällen. En ny avläggare med 6-7 gasade ramar, bin och äggläggande drottning, alternativt kläckfärdig cell, kommer att utvecklas bra till övervintringen. Behandla bina som tillförs med mjölksyra för att inte addera nya kvalster.